När vi landade i Skottland hade vi en hyrbil som väntade på oss.
”Hoppas den inte har växelspak”, sa jag.
Men det hade den.
När vi hämtat ut bilen insåg jag att det var jäkligt klurigt att växla med vänster. Med höger vet jag var varje växel ligger och jag behöver givetvis inte titta på växelspaken, men med vänster…
Vi skuttade omkring på parkeringen.
”Hoppas det inte finns rondeller här”, sa jag.

Det var ingen som lyssnade till mina hoppas den här dagen för Edinburg var uppbyggt av rondeller.
Fjorton ¤&&%&¤#¤#¤ rondeller skulle vi passera på väg till hotellet! Vilken utmaning.
Så alltså :
jag sitter på fel sida i bilen, jag ska växla med fel hand OCH jag ska köra spegelvänt i rondellen.
Vilken hjärnträning.
Några gånger fick jag i fel växel, det var svårt att känna med vänster om det blev ettan eller trean, bilen stannade i rondellen.
Eva ropade nervöst. Bilarna tutade men jag sa lugnt:
”Nu är det min tur i rondellen, de andra får vänta.”

Vi kom fram till vårt slott.
Jag körde över på fel sida några gånger, men då hade jag en bra hjälpförare som skrek i mitt öra.

Tjoho! Mitt gudbarn Mino vann en resa till Edinburg för 4 personer och han valde att ta med sin mamma, Vide och mig!
Eventuellt tror de att jag och Eva är lesbiska mammor, men det spelar ingen roll. Vi räknar oss som familj och det gjorde filmbolaget också.
Filmen Modig skulle lanseras i Sverige och frågan de ställde var: vem i din familj tycker du är modig. Eva skrev om sin son Mino som gillade att klä sig i kjol och samtidigt var han den som klättrade i de högsta träden.

Så vart skickar man en modig kille som gillar att klä sig i kjol?
Tamtaramtam – Skottland!