Ingen döptes till Åsa 2021

Kanske inget märkligt med det. Det var ingen som döptes till Staffan, Susanne eller Ulla heller.
Men namnforskaren säger att föräldrar vill ha namn som fungerar internationellt och då är inte Åsa så bra.
Jag som burit detta namn mycket länge måste säga att det var först när jag kom utomlands som jag tyckte om mitt namn. I Sverige var Åsa lika spännande som VOLVO och Falukorv. Men när jag kom till USA tyckte de att mitt namn lät som ”awesome” och att det sedan visade sig betyda vikingagudinna var ju bara ännu mer ”awesome”.
I Spanien brukar jag säga att jag heter Råsa (Rosa) när jag är på Starbucks, det blir enklare när de ska skriva upp mitt namn på lattemuggen och ropa ut Åsa (Råsa). Men där är de helt fascinerade över att jag heter Åsa, för det är tydligen björn, björnhona. En gång var jag tillsammans med en kille som hette Björn och spanjorerna som vi mötte blev vilda av glädje över att vi var ett björn-par. En utekväll på söder mötte jag en kille som heter Xonaba. Gör ett klick-ljud med tungan för X, alltså ”klick”onaba. Jag glömmer honom aldrig. Han hade varit glömd samma kväll om han hetat något mer internationellt gångbart.

Slutkorr Tvillingarnas tid

Idag skickade jag iväg slutkorren. Jag förstår ännu inte att det är över. Att år av skrivande om Viskornas dal, mitt Tornedalen är färdigt! Det är med blandade känslor som jag lämnar det här projektet som legat mig så varmt om hjärtat. När jag började så visste jag inte att så många skulle engagera sig i Iza, Enok, Varkjaur, Helly, Paul och de andra. Jag är så otroligt tacksam till varje läsare, boktipsare, recensent som hört av sig eller spridit ordet om Viskornas dal. Idag är jag trött och i kväll ska jag intervjuas av amerikanska bokläsare. Mer om det kommer senare.
(Nej, böckerna finns inte på engelska (än) men jag ska berätta om mina böcker och Tornedalen.)

Första veckan 2022

Så började jag med ett jobbmöte på St Pauls bageri. Det är mina gamla kvarter. Under IT-eran hade jag och några vänner en webbyrå med vindslokal på St Paulsgatan och då brukade vi hänga på det här caféet. Sedan har vi bott uppe på söders höjder, på Lilla Skinnarviksgränd (är du med på den) innan vi flyttade från stan.

Men tillbaka till framtiden – 2022. Jag träffade min kompis, guiden Åsa. Jag ska göra ett inslag för amerikaner om Tornedalen och mina böcker. Inspelning blir lite senare i januari. Nu sågs vi för ett första möte då jag berättade för henne om Tornedalens historia, min släkthistoria, den tornedalska kulturen, väsen och andra varelser.

Värmlands bokfestival 19-20 november

Om ni är i Karlstad så kommer jag att vara på Värmland bokfestival. Jag kommer att finnas vid ett bord som jag ännu inte har numret på. Leta gärna upp mig. Jag har aldrig varit på den här bokfestivalen, men jag har hört rykten om att detta är boknördarnas mässa (jippi!) och att där ska finnas cosplay och besökare utklädda till sina favoritkaraktärer! (Jippi, igen!). Rapport kommer.

På lördag har jag ett författarsamtal med Lisbeth Nordin på Fantasyscenen.

Höstlov och workshop

Workshop om väsen, tornedalska väsen. Vi skapade läskiga, charmiga, äckliga, varelser i ord och bild.
Klädd i svart häxklänning och svartsminkad tänkte jag borsta håret innan jag gav mig iväg. Borsten visade sig ha röd färg på piggarna. Smink som de unga hemma hos mig hade använt till att måla blod. Jag fick inte bort det från mitt hår. Men det gör ju ingenting. Är det Halloween så kan det passa bra med röda blodslingor i håret.

En perfekt present av Bibblerian. Ett paket noveller.

Tiden räckte inte till för alla väsen, monster och världar som vi skulle skapa. Det blev en rolig dag, så fantastiskt att få träffa sina läsare och att få rita och skriva tillsammans med dem.

Trailern till Kristallgrottan

Som vanligt har jag fått hjälp av min man Andreas på Kaktus film. Det är inte alla som har en Guldbagge-vinnare skrotande i sina hem. Dessutom är han billig (gratis :-)) Nej, nej, jag får inte heller pengar. Eller jo, det får jag, men dem lägger jag på filmklipp. Galet? Kanske. Men fin blev den.
Klicka på bilden. Leder till Youtube.

Boktrailer Kristallgrottan

Kristallgrottan av Åsa Rosén Ett halvår har gått sedan tumulten nere i viskornas grottsalar, då Varkjaur och hans följe gav sig av när Iza skulle krönas till väktarinna. Sedan dess har det mest varit skola och vanligt tonårsliv

Snart dags för trailer nr två

Han har en del annat jobb just nu, Andreas, men jag tjatar så snällt som möjligt på honom att göra min trailer. Snart kan vi visa upp resultatet. Kristallgrottan utspelar sig under midsommar och höst i Tornedalen.

Viskornas dal Haparandabladet

Jag fick skickat till mig en skärmdump på en artikel om mig och min bok, Kristallgrottan, som strax kommer ut. Lokaltidningen är tvåspråkig med en svensk och en finsk del. Jag gick i gymnasiet i Haparanda eftersom min by inte hade gymnasium. Där bodde på Haparandas elevhem och det blev tre vilda och roliga år, men det är en annan historia.

Nu får jag hålla boken Kristallgrottan

Jag fick ett paket hem till mig med min nya bok, Kristallgrottan, del två i trilogin om Viskornas dal.
Framsidan har jag gjort, men formgivningen i övrigt har Jeanette Wigren på Rabén och Sjögren.
Jag klappar den ömt, min femte bok.

”Ett halvår har gått sedan tumulten nere i viskornas grottsalar, då Varkjaur och hans följe gav sig av när Iza skulle krönas till väktarinna.

Sedan dess har det mest varit skola och vanligt tonårsliv för Iza. Egentligen borde hon studera boken Viskornas dal, och sätta sig in i vad uppgiften som väktarinna innebär, men det går trögt. Det är som om motivationen försvann med Varkjaur – och från honom har hon inte hört ett ord. Men så uppstår ett nytt hot mot kristallgrottan. En hänsynslös gruventreprenör har hittat fynd i Kaulinpää och vill provborra. Med ens behöver viskorna sin väktarinna. Iza måste kalla på skrindviskorna – och Varkjaur …

Andlöst spännande och originellt om kärlek och uråldrig magi i Tornedalens hisnande miljöer. Kristallgrottan är den andra delen i trilogin Viskornas dal.”