Nu får jag hålla boken Kristallgrottan

Jag fick ett paket hem till mig med min nya bok, Kristallgrottan, del två i trilogin om Viskornas dal.
Framsidan har jag gjort, men formgivningen i övrigt har Jeanette Wigren på Rabén och Sjögren.
Jag klappar den ömt, min femte bok.

”Ett halvår har gått sedan tumulten nere i viskornas grottsalar, då Varkjaur och hans följe gav sig av när Iza skulle krönas till väktarinna.

Sedan dess har det mest varit skola och vanligt tonårsliv för Iza. Egentligen borde hon studera boken Viskornas dal, och sätta sig in i vad uppgiften som väktarinna innebär, men det går trögt. Det är som om motivationen försvann med Varkjaur – och från honom har hon inte hört ett ord. Men så uppstår ett nytt hot mot kristallgrottan. En hänsynslös gruventreprenör har hittat fynd i Kaulinpää och vill provborra. Med ens behöver viskorna sin väktarinna. Iza måste kalla på skrindviskorna – och Varkjaur …

Andlöst spännande och originellt om kärlek och uråldrig magi i Tornedalens hisnande miljöer. Kristallgrottan är den andra delen i trilogin Viskornas dal.”

Bokbloggare Gullis lästips

Gullis lästips valde Väktarinnan till en av de bästa böckerna under 2020.
Förutom den fina recensionen så gör hon väldigt härliga och stämningsfulla animationer.
Se bara på den här:

 

Här har ser du ett litet utdrag av hennes recension:
(Fullständiga finns på länk)

”Väktarinnan är första delen i trilogin Viskornas dal som är en otroligt läsupplevelse om uråldrig magi, väsen och förbjuden kärlek.

Det här är en otroligt spännande och trollbindande läsupplevelse om starka känslor, mytologiska väsen, förbjuden kärlek och fängslande miljöer.

Här har författaren Åsa Rosén verkligen lyckats med att skriva en välskriven bok med ett modernt språk som är rappt, vassa, härligt halv sarkastiska och underhållande som känns ungdomligt. Boken har en bra kontrast mellan Izas tonårsrelationer och vardagsbestyr kombinerat med gammal folktro fylld av mystik och uråldrig magi.”

Länk till Gullis lästips

Länk till Gullis lästips instagram

Vilka är viskorna?

Viskor är underjordiska kollektiva naturväsen i Tornedalsk folktro. Viskorna sägs leva i grottor under jorden. De är skygga och vill inte visa sig i onödan. I motsats till många andra väsen så är viskorna dödliga.

Utseende och egenskaper

Viskor sägs på många sätt se ut som människor. De är smala och långa, många av dem har hår ned till midjan där de brukar fläta in årstidens växter och rötter. Ett kännetecken för viskor är deras gula ögon. Viskor sägs även vara vackra och förföriska. Det finns många legender och människor som försvunnit lockade av undersköna viskor. Förr pratades det även om att vissa siare och helare hade ”viskeblod” i sig och antogs ha fått sina förmågor av någon anfader som varit viska.Viskorna är starkare och snabbare än människor. De pratar samma språk som människorna i det område som de bor i och deras röster är viskande, därav namnet. Viskorna anses vara duktiga hantverkare. De gör fantastiska knivar, bågar, korgar av rot och avancerade träarbeten. Ibland hörs sånger från underjorden. Deras sånger ska vara mjuka och vemodiga och påminna om våra gamla vaggvisor. Viskorna har en förmåga att ta bort minnet från människor. I Tornedalen finns många legender som berättar om människor som varit borta i veckor och sedan kommit tillbaka utan ett minne av vad de varit med om.

Viskestigar

Viskorna lever parallellt med människor och så länge de blir lämnade i fred är det ingen fara, men om människor bygger på viskornas mark och viskestigar så kan det gå illa. Förr i tiden fanns det till och med kartor som visade var viskornas områden fanns och folk i Tornedalen följde dem och lät bli att bygga där.

Virvelviskor och Skrindviskor

Viskor kan vara både goda och onda. De viskor som lever i grottor anses vara goda hjälpare till människorna. Många kallar dem ”virvelviskor”. Men det finns också viskor som är jägare och som lever nomadliv sk ”skrindviskor”. Enligt folktron så återkommer de till Tornedalen varje år vid vintersolståndet. Det sades att om du stod på en viskestig under vintersolståndet och de passerade kunde du straffas med döden. Dessa viskor färdas med spann dragna av björnar och svarträvar. Svarträv var tidigare rikligt förekommande i dalen och finns även i Övertorneås kommunvapen. Du kan känna igen en skrindviska på deras annorlunda klädsel, de bär byxor av renskinn och pälsvästar.

Bergkristall

I viskegrottor finns kristaller som sägs ha en helande kraft. Viskor brukar bära ett halsband med bergkristall runt halsen. Folk som tror på viskorna har det som sin symbol. Förr i tiden bar nästan alla i Tornedalen ett sådant runt sin hals.

I Tornedalen har tron på andra väsen som troll, tomtar och jättar försvunnit, men om du frågar om viskor händer det ofta att de säger att det inte är samma sak, viskor finns på riktigt.

Betyg 5 av 5

På söndagkväll fick jag ett sms av min förläggare Sofia. Bibliotekstjänst har gett min bok betyget 5 av 5.

Jag blev så bubblande glad. Det här är en bok som jag skrivit på så länge. Nästan pinsamt länge. Jag hittade ett första dokument från 2011! Visst har jag kommit ut med andra böcker under tiden, men jag har verkligen kämpat med den här. Det här blev en riktig energi-kick inför skrivandet på de kommande böckerna. Mitt hårda arbete lönade sig!

 

 

 

Först lite smek…

Jag gick in på bokhandeln och såg min bok ligga där.
En expedit kom fram till mig och jag berättade att det var jag som hade skrivit den.
– Såg du att jag sålde en precis? frågade hon.
– Neej, vad roligt! utbrast jag.
– … om hon inte lämnar tillbaka den förstås, svarade expediten.

(Först lite smek, sen en smäll)

 

Bo i boo och Boo.com

Rensar bland sparade kläder och hittar några tröjor som det står ”boo” på. (Nu bor jag i boo men det här är inge lokalpatriotisk tröja).
Jag gjorde jobb för boo och fick betalt i kläder, deras pengar var antagligen slut redan då, men jag var nöjd. Oh, denna galna IT-era med omåttligt påkostade fester, sängar i lokalerna och vilda projekt. Baksmällan blev hård, men jag är glad att jag fick uppleva den eran.

Ps! Boken är också bra.

Slutet – boktips

Mats Strandberg ungdomsroman ”Slutet” är inte bara en riktigt bra bok, du kan även använda den för att skapa stämning när ni leker mörkerkurragömma. Texten är fluoroscerande.
Jorden kommer att gå under den 16 september 04:12 på morgonen. Boken börjar en månad innan nedslaget och räknar ner dag för dag. Vi får följa 17-åriga Simon och Lucinda den sista månaden i deras och alla andras liv. Världen förändras, en lamslagande meningslöshet, folk slutar att gå till arbetet, religioner startar, förnekare dyker upp och samtidigt har Simon och Lucinda sina egna privata problem att ta itu med. Saker som de vill få ett svar på innan jorden går under, på riktigt. Från 15 år.

Boktips – fröken spöke och den hemska hästen

Som de flesta författare och illustratör är jag även en boknörd. När jag fick frågan för några år sedan om jag ville illustrera hästböcker hoppade 10-åriga Åsa ut och svarade: ”nej, jag gillar inte hästböcker”.
Efteråt rannsakade jag mig själv: jag sa ”nej” till ett betalt jobb för ett bra förlag, min inre tioåring är väldigt dålig för min business.
Men jag sa inte nej till att illustrera Kerstin Lundberg Hahns bok ”fröken spöke och den hemska hästen”. Ute nu.

Här ett utdrag av recensionen som publicerades i BTJ-häftet.
Lektör Britt Engdal

”Fröken Spöke och den hemska
hästen är den nionde boken i serien om klasskamraterna och deras älskade vikarie. Rut, som älskar hästar och
ridning, bjuder med Ebba, Ivar och fröken Spöke till hästgården, där hon försöker lära dem att umgås med de
enligt henne underbara hästarna. Men alla kan bära på hemliga rädslor, så även ett spöke. Berättelsen är skriven på
ett klart, enkelt och väl genomarbetat språk och är som alla delarna i serien både rolig, spännande och tänkvärd.
Boken är rikt illustrerad av Åsa Rosén med fina bilder i tusch och akvarell, skickligt och detaljerat gjorda,
balanserande precis mellan realism och magi. Liksom övriga böcker i serien avslutas berättelsen med en liten dikt,
skriven av en av klasskamraterna, denna gång den hästglada Rut, som får uttrycka sin kärlek till hästarna på ett
känsligt och koncentrerat sätt. ”

Lögnernas träd-boktips!

Fjortonåriga Faith flyr England med sin familj och bosätter sig på en ogästvänlig ö. Omständigheterna kring varför de måste hålla sig gömda är inget som Faith får veta, men hon förstår att det har något med hennes pappas hemliga forskning att göra.
När pappan dör hastigt konstateras det att han har begått självmord, men Faith är övertygad om att det rör sig om mord och hon såg någonting under mordnatten. Det här utspelar sig i det viktorianska England och ingen lyssnar på vad en flicka har att säga. Hon måste ta reda på sanningen själv.
En riktigt spännande bok, jag ville aldrig att den skulle ta slut!

Ingenting och allting – boktips!

Maddy har en immunsjukdom som gör att hon måste isoleras från omvärlden. Hon har inte lämnat sitt hem på 17-år. Hon är ”barnet i bubblan”. De enda hon träffar är sin mamma som är läkare och assistenten Carla. En familj flyttar in i grannhuset och sonen Olly förändrar Maddys trista isolerade liv. Det här boken är vacker, charmig, rolig, smärtsam, enormt sorglig och helt fantastisk. Boken är fylld av små fyndiga illustrationer, vilket ger den ännu ett extra hjärta.